#Blogg100/100 Tack för mig? Nej, minsann!

 

Sista inlägget av #Blogg100. Det har varit kul men tufft att hinna med varje dag. Faktum är att jag gjort som (tror jag) de flesta andra – de kvällar det varit för sent och jag har stupat i säng har jag förträngt utmaningen och i stället skrivit två stycken dagen därpå i stället. Är jag förlåten? Tack!

 

Många tackar för sig nu, i sitt sista inlägg. Men vet ni, det tänker jag inte alls göra. Visserligen har jag inte för avsikt att blogga varje dag längre, det går alltför mycket tid till det, men några inlägg i veckan blir det, precis som vanligt. Och naturligtvis är jag mycket tacksam över alla mina läsare och hoppas och tror att du/ni fortsätter följa och kommentera mig.

 

Någon av mina läsare önskade sig en ”saftig avslutning” men jag vet faktiskt inte vad det ska kunna vara. Däremot skulle jag kunna berätta om SJ:s ombokningsbara biljetter. Som inte är ombokningsbara. Eller, jo, det är de, men bara vissa tider på dygnet. Och bara under vissa premisser. Och inte alla biljetter. Men några. Fast man betalar likadant för alla. Är du med? Näää, inte jag heller.

 

En timme senare: Nej, det blir inte mer än så här. Inlägget blir för surt och argt för att bli nåt av. Jag har mailat med SJ och jag har pratat med SJ i luren.

Kontentan är:

1. Köp aldrig ombokningsbara biljetter för att hämta ut i pappersformat!

2. Ha alltid med dig ett fungerande internet när du är ute och reser, och se föralldel till att ditt nät funkar där inga andra nät fungerar.

3. Se till att det aldrig händer något oförutsett inför dina resor. Ska du boka om en ombokningsbar biljett eller lämna tillbaka en återbetalningsbar biljett så gör det minst sex månader före avresa så SJ hinner få dina pappersbiljetter via snigelposten.

4. (Som en Facebookvän uttryckte det alldeles nyss:) Ta häst och vagn i stället. Alternativt egen bil, taxi eller möjligen buss. Visst är det synd att det inte ska fungera? Jag älskar att åka tåg, men det blir dyrt när man tvingas ha dubbla biljetter.

 

Så, det var dagens goda råd. Väldigt goda och användbara – tro mig!

Tack för mig #Blogg100 – nästa gång syns och hörs vi i ”vanliga” bloggen.

 

 

 

2 Replies to “#Blogg100/100 Tack för mig? Nej, minsann!”

  1. Tusen tack för ditt hårda jobb. Det har varit ett sant nöje att följa dina 100 inlägg. Många tänkvärda saker där! Det kommer att ta några dar innan jag vänjer mig vid att det inte kommer nåt varje dag, 🙂 Men det går väl över… Kramen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*