Bröllopsdag i Nagarkot

Vi firar bröllopsdag. Inte så där jättemånga år. Inget år överhuvudtaget. Men vi har varit gifta i sex månader. Och det råkade sammanfalla med vår gemensamma vistelse i Nepal. Den första för maken och fjärde för mig. Jag ville gärna överraska honom med något och det blev en dygnstripp till Nagarkot. Den lilla byn, 2 200 meter upp i Himalayas berg, är känd endast för solen. Turister kommer med taxi och buss. Fotar ned- respektive uppgång, äter middag, sover, käkar frukost och åker tillbaka till Kathmandu. Året runt. Förutom under monsunregnet. Juni och juli har man inga gäster.

 

Nagarkot ligger alltså på ungefär samma höjd som Kebnekaise. Maken berättade för en nepales att han aldrig varit så högt någon gång. Nepaleser storskrattar åt sånt. De har knappt varit så LÅGT.

Bilresan från Boudha tar ungefär två timmar. Och det är bra vägar, i alla fall för att vara i Nepal. De är åtminstone inte fulla med tvåmetershål och tegelstenar. Även om de är smaaaaala….

 

Vyn från resvägen är sååå vacker. Och man är omgiven av höga berg hela tiden. Himalaya.

Ja, den är inte bara vacker, den är rent av hisnande.

Hotellet var av medelklass. Nepalesisk. Ett mycket enkelt hotell med våra mått mätt.

 

 Artonhålslakan, sunkiga filtar, otömda papperskorgar och snuskig handduk. Spelar sånt nån roll? Näädå. Vi gjorde oss hemmastadda och gick ut och fotograferade lite. Mötte ett par barn som sålde vykort.

Jag ger ytterst sällan något till tiggare, men gör man sig omaket att faktiskt uträtta något, till exempel kränga grejor, då kan jag betala hur mycket som helst. Ett av barnen berättade stolt att det var hennes första försäljning någonsin. Vi gratulerade henne till en bra affär!

Så småningom var det dags för själva huvudattraktionen – solnedgången!

Tyvärr var det lite disigt och vi kunde inte se de snötäckta topparna bakom de närmaste bergen, men vi såg tillräckligt. Och fotograferade en hel del. Oj, så mäktigt!

 

Vid det här laget hade det blivit ganska svalt. Vi gick tillbaka till hotellet och avnjöt en superb bröllopsdagsmiddag bestånde av rykande het tomatsoppa, nystekta chapatis, samt delade vi på en nepalesisk öl, Everest.

 

 

Sen var det liksom för kallt att sitta uppe. Vi gick till hotellrummet och undersökte sängen lite närmare, bad personalen om ytterligare ett artonhålslakan vi kunde vira in sunkfilten i och bad sedan till Buddha att lössen inte skulle anfalla under natten. Vi beslutade oss snabbt för att sova i våra kläder, det kändes liksom varmast så. Självklart hade vi lite bröllopsdagsmys,  bestånde av ost och kex samt en liten flaska indiskt vin, inköpt i Kathmandu. Vinet fick vi halsa, det fanns inga glas på rummet.

 

Så var den bröllopsdagen avklarad. Den blir svår att bräcka vad gäller upplevelser!

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*